Vetenskaplig rapport historia
Hitta uppgiften Att skriva en vetenskaplig rapport | Uppgift i gymnasiearbete. här. Läs mer om uppgiften och få tillgång till tusentals hjälpmedel. URL: kennethnyberg. En vetenskaplig uppsats är en skriftlig redovisning av en undersökning av en eller flera frågor och de svar som denna resulterat i. Uppsatsens vetenskaplighet består dels i hur väl författaren genomfört sin undersökning enligt rådande forskningspraxis, dels i vilken mån framställningen synliggör de grundvalar som resultat och slutsatser vilar på.
Med andra ord ska det inte bara framgå att, utan också hur, arbetet uppfyller de krav som ställs på god vetenskap. För att så mycket som möjligt underlätta denna granskning har det utvecklats regler och principer inte bara för hur forskning ska bedrivas, utan också för hur den ska presenteras och kommuniceras i vetenskapliga texter. Sådana normer kan se lite olika ut i olika ämnen, men inom en given disciplin som historia är de ofta tämligen enhetliga och väl etablerade bland utövarna.
Genom att följa rådande konventioner, till exempel för hur källhänvisningar skrivs, minskar man därmed risken för missförstånd och otydlighet. Formkraven finns alltså inte till för sin egen skull, även när det kan verka så för den utomstående, utan de fyller en viktig funktion i det vetenskapliga vardagsarbetet. Med detta sagt finns det få absoluta regler för uppsatsskrivande, utan det mesta är välgrundade rekommendationer som man — beroende på omständigheterna — ibland kan eller måste avvika från.
De riktlinjer som samlats här är alltså inte några tvingande lagar, utan ett antal exempel på allmänt erkänd praxis som man tryggt kan hålla sig till om man är osäker eller om det inte finns skäl att göra på något annat sätt. Vare sig man följer eller bryter mot praxis måste man dock, för transparensens skull, alltid motivera sina val och vara konsekvent i tillämpningen av dem. Noter kan skrivas enligt olika system och termer kan användas med olika betydelser, men när man valt ett av dessa system eller en av dessa betydelser bör man hålla sig till det för att undvika förvirring och oavsiktlig tvetydighet.
Syftet med de anvisningar som följer nedan är att ge uppsatsskrivande studenter i historia hjälp att hantera dessa frågor genom en samling råd och riktlinjer om uppsatsens yttre utformning och så kallad formalia , framför allt hur man skriver och organiserar referenser.
Vetenskapliga texter
Texten riktar sig i första hand till författare av B- och C-uppsatser i historia vid Göteborgs universitet, men den kan också användas på avancerad nivå och av de som skriver interdisciplinära examensarbeten inom lärarutbildningen med historievetenskaplig inriktning. Det finns vissa skillnader i utformning mellan dessa olika nivåer och typer av arbeten, men de är inte många och markeras tydligt i texten när de blir aktuella.
Den grundläggande strukturen i en vetenskaplig uppsats är alltid densamma. I princip består den löpande texten av tre distinkt olika delar, där varje del kan utgöras av ett eller flera kapitel eller avsnitt. I den första delen formuleras en eller flera frågor och utgångspunkterna för den undersökning som genomförts, det vill säga alla de förhållanden som måste redovisas för att läsaren ska få en klar uppfattning om vad studien handlar om och hur den har genomförts.
I den andra delen, omfångsmässigt vanligen den största, redovisas sedan själva undersökningen , alltså de resultat som man kommit fram till genom att studera och analysera sitt källmaterial. Den tredje delen, till omfånget ofta mindre än de andra, redovisar svaret eller svaren på de undersökta frågorna i form av en analyserande diskussion där de stora mönstren i resultaten sammanfattas och tolkas för att mynna ut i en eller flera slutsatser.
Förarbetena inkluderar alltid titelsida se fig. Bland efterarbetena finns alltid en käll- och litteraturförteckning, och när det behövs lägger man eventuella appendix bilagor före denna förteckning. När slutnoter används placeras de direkt efter den löpande texten, alternativt efter eventuella bilagor. Exempel på titelsida för uppsats inom grundutbildningen i historia. Obs: För interdisciplinära examensarbeten inom lärarutbildningen används en särskild försättsmall som tillhandahålls i samband med examinationen.
Uppsatsers omfång beror på en mängd faktorer typ av undersökning, metod, redovisningssätt, författarens stil, typografi med mera , men som ett allmänt riktmärke brukar B-uppsatser omfatta mellan 20 och 25 normala A4-sidor och C-uppsatser mellan 25 och 35 sidor. För examensarbeten med två eller fler författare är omfattningen ytterligare något större, men det är sällan som ett större omfång än 50 sidor är motiverat.
På avancerad nivå varierar uppsatsernas längd efter bland annat kursernas poängtal och därför bör man rådgöra med kursansvarig lärare i varje enskilt fall. Den grafiska utformningen har två huvudsyften: för det första att göra texten mer lättillgänglig och behaglig att läsa, för det andra och viktigare att tydliggöra uppsatsens inre struktur och disposition på olika nivåer, det vill säga hur olika delar av texten är logiskt relaterade till varandra.
Av båda dessa skäl måste användningen av olika rubriknivåer vara konsekvent så att det klart framgår vad som är ett kapitel, vad som är ett avsnitt inom ett kapitel och så vidare. I en text som normalt sett inte är längre än ca 35 sidor finns det sällan anledning att använda mer än två eller högst tre olika rubriknivåer, vilka bör skiljas tydligt från varandra genom storlek och stil fet, kursiv så att man vid en snabb blick på en sida ser textens struktur och rubrikernas förhållande till varandra.
Över huvud taget bör målet vara en enkel och ren utformning som är så genomskinlig som möjligt, i den meningen att den låter innehållet och texten komma till tals utan att dra uppmärksamhet till sig själv.
Svenska 3, metod för vetenskaplig rapport
Illustrationer bilder, kartor, diagram och så vidare kan ibland vara bra eller nödvändiga, men om de inte har ett tydligt syfte kopplat till uppsatsens innehåll bör de utelämnas. Ett av kännetecknen på en väl genomförd uppsats är att texten från början till slut hålls ihop av en röd tråd. Med det menas en tydlig linje som läsaren följer från det att ämnet introduceras och frågan formuleras, genom teoretiska och metodologiska överväganden och redovisning av undersökningsresultaten fram till den sammanfattande diskussionen om svaren på den ställda frågan.
Det är just frågan som ska vara den röda tråden, det som bokstavligen håller samman texten från första till sista sidan. Därmed är det alltid relevansen för frågan och dess besvarande som avgör vilket innehåll som hör hemma i uppsatsen, inte om detta innehåll är intressant eller tankeväckande i största allmänhet. Det är alltså bra att då och då, i olika skeden av skrivprocessen, påminna sig om vilken fråga det är man undersöker och fundera på om det man skriver faktiskt är relevant för den eller inte.
Man bör också alltid tänka på var i uppsatsen den text man just sitter och skriver hör hemma, dvs. Då blir det lättare att undvika både upprepningar och luckor i resonemanget som gör att läsaren tappar bort sig. Texten bör inte splittras upp i alltför många och korta avsnitt med egna rubriker, då det minskar textens karaktär av sammanhängande, löpande resonemang. Det finns sällan starka skäl för att ha mer än en ny rubrik eller underrubrik per sida, och ofta bör de komma mer sällan än så.
Framställningen ska alltså vara mer sammanhängande än i dessa anvisningar, vilka är en helt annan typ av text.