Vilka arter finns det

Lista över människoarter. Det här är en lista över vetenskapliga artnamn och svenska trivialnamn som föreslagits för fossil av arter mer eller mindre närbesläktade med människan. Vissa namn är väletablerade och vedertagna, och representeras av många fossil av god kvalitet. Upp till landlevande djurarter kan redan vara borta. Hur påverkas den biologiska mångfalden av utrotningshotade arter och hur skulle vi människor klara oss om vi vore utrotningshotade?

Störningar som förlust och fragmentering av livsmiljöer, klimatförändringar, tjuvjakt, bifångst, invasiva arter och sjukdomar är faktorer som spelar in och kan påskynda ett utdöende. Undanröjande av djurens naturliga habitat, som bland annat sker vid urbanisering och skogsskövlingar, ökar påfrestningen för många arter som förlorar sina hem och inte kan hitta tillräckligt med föda. Vissa arter har en långsam reproduktionscykel, vilket gör dem extra känsliga för jakt och liknande hot.

Klimatförändringar, som temperaturhöjningar, torka och kraftig nederbörd samt invasiva arter är också en faktor som påverkar och driver på hotet om utdöd för en stor mängd arter. Förutom ryggradsdjuren har vi också många andra viktiga arter av insekter och växter. Uppskattningsvis finns det över 5,5, miljoner arter insekter på planeten vilka utför viktiga roller i alla ekosystem på land. De pollinerar växter, reglerar skadedjur, bearbetar näringsämnen i jorden och fungerar som mat för andra djur.

När den biologiska mångfalden minskar rubbas balansen i ekosystemen. Utan fungerande natur kollapsar vår matförsörjning och ekonomi. Dessvärre pågår det en snabb minskning även av insekter, framförallt på grund av sjukdomar, förändrade livsmiljöer och bekämpningsmedel. Den Internationella naturvårdsunionen IUCN sammanställer stora mängder data och inventering av arter och populationer som utgör grunden för bedömning av arters utdöenderisk.

Utdöenderisken presenteras i en skala från livskraftig till utdöd. Skalan innehåller totalt nio kategorier:.

Exempel på arter Cirka av de cirka 50 kända växt- och djurarterna i Sverige är fridlysta i hela landet.

Djur arter Det finns ungefär 5 arter av däggdjur, fördelade på cirka 1 släkten, familjer och upp till 46 ordningar, lite beroende på vilket klassifikationssystem som används.

Vilka arter är invasiva Vad är en art?

Invasiva växter Sammantaget finns över en miljon kända arter av leddjur, av vilka de flesta är insekter.

SLU Artdatabanken skapar också en rödlista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet. Det innebär att minst 10 av varje arter kommer att dö ut det kommande århundradet, och vi förväntas förlora hälften av alla arter som klassas som sårbara inom år. Det betyder att sårbara arter anses löpa en hög risk för utrotning i det vilda.

Bevarandeåtgärder, från WWF och flera andra naturvårdsaktörer, har arbetat hårt och lyckats förhindrat en del utrotningar som annars skulle ha ägt rum, så vi har nu sett färre utrotningar av akut hotade arter. Det är å andra sidan inte hållbart att bevarandearbete ska vara den främsta livlinan för de akut hotade arterna. Större insatser från framför allt regeringar och företag krävs för att förhindra de faktorer som driver arter mot utöd.

För varje art som kraftigt minskar i antal eller står inför en utdöd påverkas ekosystemet, vilket i sin tur leder till större risk för utdöd av fler arter.

Utrotningshotade arter

Sårbar: lodjur , varg Starkt hotad: fjällräv , jaktfalk Akut hotad: Östersjötumlare , vitryggig hackspett Nationellt utdöd: atlantisk stör, vildren, svart stork, fälthumla Utdöd: Gotlandsmaskrosen. Det har tagit många miljoner år av evolution för att utveckla den fantastiska natur och det djurliv vi har idag. Men som vi vet håller vi ju på att förstöra allt detta, och vi har inte miljoner av år på oss att ställa saker till rätta.

Det är NU som gäller! Nu behöver vi välja om vi vill fortsätta rusa mot det sjätte massutdöendet och därmed också förinta oss själva. Eller vill vi istället ge tillbaka det vi tagit och återigen göra plats för naturen och en mångfald av arter? För att illustrera innebörden av utrotningshotade klassificeringar, kan man genom ett tankeexperiment , översättas till en tidslinje i form av ett människoliv.

En livskraftig årig person kan förväntas leva ca 30 år till under goda förhållanden medan om samma åring istället klassas som sårbar är den ytterligare förväntade livslängden en vecka. Klassade som starkt hotad förväntas åringen leva 18 timmar till och en klassad som akut hotad förväntas åringen vara död inom tre timmar. Om människan inte påverkade utdöende takten på det sätt vi idag gör, så skulle det ta minst en miljon år för hälften av de sårbara arterna att dö ut.

Östersjöns arter

Med normal takt för utdöenden försvinner ca arter av ryggradsdjur var Så många har nu försvunnit på bara år. Utdöendetakten är alltså ungefär gånger snabbare än normalt — enormt mycket! Och dessutom visar Living Planet Index att populationer av vilda ryggradsdjur i genomsnitt har minskat med ofattbara 68 procent bara mellan — Alltså på bara 46 år! Anledningarna till att arter utrotas nu är framförallt att vi människor omvandlar skogar, gräsmarker och våtmarker till jordbruksmark.

Vi har knappt någon orörd vildmark kvar på planeten. Överexploatering av arterna, det vill säga att vi att vi jagar och fiskar för hårt, är också ett stort hot. Lägg till klimatförändringen, invasiva arter och sjukdomar liksom föroreningar så kan man kanske börja förstå varför vi är på väg in i ett sjätte massutdöende. Eller rättare sagt: en massutrotning.