Kiwi efterrätt
Ugnsgratinerad frukt med vit choklad är en klassisk efterrätt som skapades på stockholmskrogarna i början på talet.
Denna enkla och läckra dessert innehåller endast bananer, kiwi, jordgubbar och vit choklad och blir klar på 5 snabba minuter i ugnen. Serveras med vaniljglass. Efterrätter i Sverige förtärs oftast i hemmet under enklare förhållanden. En mer avancerad form av efterrätt kallas dessert vilken fick spridning under talet, och desserter är vanligare att förtära på restaurang. Recept från olika tider speglar till stor del hur samhället såg ut, och vad man bjöd på visade på hur välbärgad och modern familjen var.
Recepten visar vilka olika ingredienser som fanns att tillgå i Sverige under perioden de publicerades. Vid krig och ransonering uppkom många nya påhittiga recept med de ingredienser som då fanns tillgängliga. Om hushållet var välbärgat användes mer exklusiva ingredienser, gärna från utlandet. De äldsta svenska källorna om efterrätter i Sverige är beskrivna i den katolske biskopen Hans Brasks hushållsbok från talet.
Där framgår efterrätter såsom äppelmos , äggost , klenäter , äpplen , päron , valnötter , oblatkakor och olika typer av ost. Under talet utvecklades konsten att raffinera socker runt om i Europa, och grundlades det första raffinaderiet i Sverige. Fram till sekelskiftet var sötade efterrätter ovanligt hos gemene man i Sverige. Socker var inte var mans egendom, speciellt inte på landsbygden och därför tillhörde sötade efterrätter festligare tillfällen, så som dop , bröllop och begravning.
Hos bönderna räknades vitgröt av vetemjöl, ris eller mannagryn , eller pannkakor med lingon som festmat. Det var inte förrän på talet som lingon började sötas med socker, innan dess var det en mycket syrlig efterrätt. Den mest förnäma efterrätten på kalas var ostkaka. Den tillverkades av mjölk, ägg, mandel , vetemjöl, löpe och smör. Efter ostkakan, räknas sagogrynsoppa som mycket festlig. Om det fanns russin eller sviskon i sagogrynsoppan ansågs efterrätten vara extra fin.
Soppan tillverkades på sagogryn , som tillverkades av stärkelse från sagopalmen. Den billigare varianten var tillverkad av potatismjöl och röd färg. De röda sagogrynen finns dock inte längre att köpa, detta efter en diskussion om färgämnen i livsmedel på talet.
25 Best Kiwi Recipes
Även risgrynsgröt och sjuskinnsgröt räknades som festligare efterrätter. Olika typer av fruksoppor och fruktkrämer var också vanligt. I de norra delarna av Sverige nämns andra efterrätter vid kalas så som flötgröt och våfflor med myltgröt. Flötgröt består av grädde och vetemjöl som kokats ihop till en gröt. Våfflor med myltgröt är våfflor med hjortronsylt och grädde. I finare hushåll, så som hos präster , förekom garibaldipudding som efterrätt.
Även äppelpaj med mandel, kräm med vaniljsås och flera olika typer av puddingar så som citronpudding, karamellpudding och rompudding var vanligt. Dessa är inga vardagsefterrätter, utan förtärs vid festligare tillfällen. Det ledde till att man kunde baka söta bakverk och konfekt. En konsekvens blev dock att de fick problem med tänder och tandvärk. Vin var en vanlig ingrediens i många efterrätter. En anledning till att efterrätter var vanligare hos de mer välbärgade i samhället var att kaffe , te och choklad hade fått spridning hos de välbesuttna.
Karl XII upptäckte kaffe under sin tid i Turkiet under talet, och under talet spred sig drycken från hovet till gods och herrgårdar runt om i Sverige. Till kaffet förtärdes sötade efterrätter av olika slag. Klenäter , struvor , söta fruktpajer och munkar var några vanliga sötade bakverk på herrgårdarna. Tårta och bakelser bakades också, men dagens version av dessa skulle snarare motsvara sockerkaka med frukt.
Degen till tårtbotten bestod av vatten, brännvin , fint vetemjöl och smör. Vanliga tårtor var krokantårta och mandeltårta. Andra bakverk som tillagades i de finare hushållen var makronbakelse , gåsmunk med sylt, mandelspån, franska liljor, karmeliternunnor, fruktkaka , rismjölskaka, gräddkaka och citronkaka. Den klassiska ostkakan var också förekommande. Snömos var en annan förekommande efterrätt som bestod av vispgrädde, socker och äggvitor som vispades till ett fluffigt skum med någon form av smaksättning, exempelvis rosenvatten.
Två goda desserter med kiwi
Den serverades på stekt bröd med socker och kanel. Sötade efterrättssoppor förekommer som sagosoppa, citronsoppa, nyponsoppa, pärlgrynssoppa, risgrynsoppa. Fruktsoppor, exempelvis av körsbär , vinbär , äpple, päron och plommon kokades alla på samma sätt med russin eller korinter , kanel, citronskal, rött vin eller bärsaft. Semlor , eller hetvägg som det kallades under talet förekom.