Hur många har dött i världen 2019
I september hade överdödligheten i EU ökat till 8 procent, vilket dock fortfarande var långt under första halvårets topp på 25 procent i april. Mot slutet av året ökade överdödligheten på nytt i många länder som tidigare drabbats hårt under våren, till exempel Spanien, Belgien och Frankrike. Statistiken enbart berättar inget om orsaker till resultat men kan ge värdefull information för att utforska utfall närmare.
Det skiljer sig i hur länder rapporterar dödsfall under pandemin vilket gör jämförelser svåra. Samtidigt finns några mått som kan användas för både internationella och nationella jämförelser. Vi berättar på den här sidan både om olikheterna och de jämförande måtten. Alla länder har egna övervakningssystem för smittskydd.
Testningen för smitta i befolkningen och sätten att identifiera och räkna dödsfall bland de som är sjuka varierar. Uppgifterna om dödsfall bland de som smittats anger inte dödsorsak. I övervakningen av smittsamma sjukdomar kontrolleras uppgifter om dödsfall mot uppgifter i folkbokföringen eller andra register vilket tar olika lång tid.
Jämförelser av statistik om dödlighet till följd av covid-19
Det betyder att det kan vara svårt att jämföra uppgifter från olika länder vid samma tidpunkt. Ofta kompletteras den epidemiologiska rapporteringen med uppgifter om totalt antal dödsfall i befolkningen oavsett dödsorsak för att identifiera ovanliga förändringar. Även när dessa uppgifter finns kan det vara svårt att jämföra utvecklingen i olika länder då förutsättningarna kan vara mycket olika. Det kan handla om olika ålderssammansättning i befolkningen eller olika sätt att organisera resurser i hälso- och sjukvården samt tillgången till vård.
Uppgifter om dödsfall och dödsorsaker samlas in och registreras på ett likartat sätt i många länder genom administrativa och legala processer. Registrering av dödsorsaker ligger till grund för officiell statistik. Det finns stor variation i fråga om hur lång tid det tar att validera uppgifterna och när sådan statistik blir tillgänglig i förhållande till dödsdatum. I våra nordiska länder har vi överlag stora likheter, däremot skiljer det sig en del i hur lång tid efter dödsfall inrapportering till dödsorsaksregister sker.
De flesta länder i kartläggningen uppger att publicering av officiell statistik över dödsorsaker för kommer att ske under sommaren eller senare. Grunden för att kunna jämföra statistik är att de data som används samlas in och sammanställs på ett liknande sätt. Sedan säger statistik inget om orsaker. Däremot går det att under vissa förutsättningar jämföra siffrorna. För det krävs mått som gör det möjligt. Det finns några mått som bättre än andra möjliggör jämförelser av dödlighet både mellan länder och mellan regioner förutsatt just att det statistiska underlaget är likvärdigt.
Framför allt är det måtten åldersstandardiserad mortalitet dödlighet och total dödlighet eller överdödlighet död oavsett orsak som är användbara. Måtten kompletterar varandra och är båda värdefulla. I fråga om ålder finns det länder, regioner och kommuner med en större andel yngre personer och andra med större andel äldre. Åldersstandardisering innebär att dödstalen beräknas som om samtliga populationer i jämförelsen hade samma åldersfördelning, en så kallad standardpopulation.
Då kan dödstalen inom exempelvis kommuner jämföras med varandra, eftersom standardiseringen tagit bort påverkan av åldersskillnader. Storstadskommuner har fler antal invånare och förmodligen därför fler antal avlidna. Vill vi jämföra utfallet behöver vi använda ett gemensamt mått. Då blir antalet avlidna per invånare det bästa sättet eftersom det tar hänsyn till det faktum att storstäder annars alltid har flest antal avlidna.
På sätt och vis utgår vi från att befolkningsmängden är lika över hela landet. Nu tillhandahåller vi regionalt och lokalt nedbrytbar statistik för att möjliggöra jämförelser mellan olika geografiska indelningar inom Sverige. Fokus har i första hand varit på de nordiska länderna och ett urval andra länder där det varit möjligt att finna information. Start Statistik och data Statistik Statistikämnen Covid, influensa och RS — lägesbild och statistik Tidigare publicerad statistik om covid Jämförelser av dödlighet till följd av covid Jämförelser av statistik om dödlighet till följd av covid Både nationellt och internationellt är efterfrågan på statistik som visar på utvecklingen och konsekvenserna av coronapandemin stor.
Man vill också kunna göra jämförelser mellan länder och mellan regioner och kommuner inom ett land.
Statistik om dödsorsaker
Olikheter mellan länder Alla länder har egna övervakningssystem för smittskydd. Statistik för dödsorsaker Uppgifter om dödsfall och dödsorsaker samlas in och registreras på ett likartat sätt i många länder genom administrativa och legala processer. Mått som rekommenderas vid jämförelser Grunden för att kunna jämföra statistik är att de data som används samlas in och sammanställs på ett liknande sätt.
Åldersstandardisering I fråga om ålder finns det länder, regioner och kommuner med en större andel yngre personer och andra med större andel äldre. Per invånare Storstadskommuner har fler antal invånare och förmodligen därför fler antal avlidna. Storstad : invånare och avlidna Mindre kommun : invånare och 10 avlidna Vill vi jämföra utfallet behöver vi använda ett gemensamt mått. Ny redovisning på lokal nivå i Sverige Nu tillhandahåller vi regionalt och lokalt nedbrytbar statistik för att möjliggöra jämförelser mellan olika geografiska indelningar inom Sverige.
Uppdrag att beskriva och analysera vissa hälsodata för jämförelser kopplade till utbrottet av covid — slutrapport Artikelnummer: Publicerad: