Världens hav på
Indiska oceanen utgör ca 20 procent av världshavets yta och ca 15 procent av jordens totala yta. Havet har fått sitt namn efter Indien som med sin långa vidsträckta kust och centrala läge i oceanens norra del helt dominerar kartbilden. När vår planet bildades uppstod snart enorma vattenmassor över stora delar av klotet. Medan kontinenterna utformades rådde instabila förhållanden på land, medan havet erbjöd en relativt gynnsam miljö där liv kunde utvecklas och frodas.
Därför inte bara uppstod, utan utvecklades de flesta ursprungliga livsformerna i havet. Än i dag uppvisar den marina miljön en formrikedom som inte har sin motsvarighet i något annat ekosystem. Samtidigt som havet är ett gynnsamt system för biologiskt liv, så finns det många olika ytterligheter vad gäller livsmiljöer i havet. Det finns liv i temperaturer från under fryspunkten i isar till nära kokpunkten i heta undervattenskällor.
Det finns havsorganismer i allt från tropikernas korallmiljöer till polartrakternas ishav, och från strandlinjen till tusentals meters djup och oerhörda tryck. Där hav möter land finns extremer i form av vågexponering, torka och UV-strålning, och just där finns en enastående biologisk rikedom.
Hav – Wikipedia
Vissa organismgrupper nyttjar hela spektrat av livsmiljöer. Världshaven delas in i tre oceaner; Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Havsområdet runt Antarktis räknas ibland som en egen ocean, Antarktiska oceanen. Till de olika oceanerna hör mer eller mindre avgränsade bihav. Medelhavet, Nordsjön och Norra Ishavet är exempel på bihav till Atlanten. Mer än hälften av världshavens yta har en yttemperatur som är högre än 20 grader Celsius.
Kallt polarvatten fyller däremot de stora djupvattenbassängerna, och världshavens medeltemperatur är därför bara ca 3,5 grader Celcius. Oceanerna genomkorsas av en enorm bergsformation, Centralryggen. Centralryggen delas i mitten av en sprickzon och korsas av förkastningssprickor. Vid sidorna om ryggen breder djuphavsslätterna ut sig. Endast på få platser når djuphavsformationerna över havsytans nivå.
Ett exempel är Island, som är en del av Centralryggen i Atlanten. Medeldjupet i världshaven är ungefär m. Det största djupet är mer än 11 km, och finns i Marianergraven i Stilla havet. Men även om vi kan uppfatta havsdjupen som väldigt djupa, såväl som vi tycker att de högsta bergen är väldigt höga, så ryms alla höjdskillnader på jordens yta inom 20 kilometer. Det innebär att om vi liknar jorden med ett äpple så får det högsta berget och den djupaste graven i havet plats inom äpplets tunna skal!
Texterna är skrivna av redaktionen för havet. Vid citering anges havet. Sidan drivs av Stockholms universitet , Umeå universitet , Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU inom samarbetet Havsmiljöinstitutet , och i samverkan med kommunikationsbyrån Azote. Läs mer. Läs mer om kakor, gdpr, tillganglighet och upphovsratt. Se vilka som ingår i Havsredaktionen. Texter skrivna av redaktörerna.
Fakta om världens hav
Bilder från Bildbyrån Azotelibrary om inte annat angivits. Bilderna är upphovsrättsskyddade, men texterna får användas fritt i icke-kommersiella syften så länge havet. Nyheter, forskning och fakta om havet! Havet A-Ö Avfall. Biologisk mångfald. Båtar och fartyg. Engagera dig. Farliga ämnen.
Havet i skolan. I vår tjänst. Lediga tjänster. Så funkar havet. Så mår haven. Vårt ansvar.