Hur räknar man ut dpi
All aktivitet. Hem. Program. Print - om trycksaker. Omvanling pixlar, dpi till mm/cm.
Tankar om upplösning, bildstorlek, pixelmått, DPI och PPI.
Eforum är stängt för nya inlägg och svar sedan 20 juni Klicka för att läsa vad som hände och om alternativ. När kunder levererar bildfiler till mig ställer de ibland samtidigt frågan: »är den här bilden tryckbar? Pixlar, eller bildpunkter, är byggstenarna i alla digitala foton. Pixlar är i regel så små att de endast syns om man förstorar bilden i exempelvis Photoshop.
Är bilden tryckbar? Om upplösning, pixlar och dpi
Tänk dig att varje foto är en mosaik av små färgade kvadrater. Bildupplösning mäts i enheten dpi. Dpi står för dots per inch , bildpunkter per tum. Ibland kallas enheten ppi vilket står för pixels per inch , pixlar per tum. En tum är 2,54 cm. Enheten dpi talar alltså om hur många pixlar som ryms på en tum. Om en bild är en tum bred, och består av 72 pixlar på bredden, har den alltså upplösningen 72 dpi. Upplösningen är oftast samma på bredden och höjden.
I boktryck brukar man eftersträva en upplösning på cirka dpi, det vill säga pixlar på varje tum. En bild med upplösningen dpi brukar kallas högupplöst. Lite lägre upplösning än så går också bra, men ju lägre upplösningen är desto sämre ser bilden ut i tryck. Vid omkring dpi kan man börja skönja enstaka pixlar. I andra medier än boktryck eftersträvas andra upplösningar. Dagspress rekommenderar ofta upplösningen — dpi. Affischer och utomhusreklam, som man i regel betraktar på större avstånd, kan ofta ha så låg upplösning som 50— dpi.
Upplösningen halveras till dpi, och pixlarna börjar synas i tryck. Huruvida en bild är högupplöst eller inte är alltså ett relativt begrepp. En bild kan vara högupplöst när den trycks i litet format, men lågupplöst när den trycks större. I bildfiler lagras ofta information om bildens upplösning. Adobe Indesign kallar denna information för »Faktiskt värde för ppi«. Men informationen gäller alltså enbart när bilden visas med sina ursprungliga mått.
Visas bilden större blir upplösningen lägre, visas den mindre blir upplösningen högre. Adobe Indesign kallar denna information för »Effektivt värde för ppi«. Om en bild har den faktiska upplösningen dpi, men bara består av × pixlar, är den alltså bara högupplöst förutsatt att den inte trycks större än 1 × 1 tum. Om man vänder på det så kan en bild med den faktiska upplösningen 72 dpi, och de ursprungliga måtten 90 × cm, tryckas högupplöst i A4-storlek.
Detta eftersom 90 × cm med 72 dpi motsvarar 21,6 × 36,0 cm med dpi ett A4 är 21,0 × 29,7 cm. Ibland brukar bildfilers storlek på datorns hårddisk användas som indikator på deras upplösning. Men filstorleken går inte att lita på eftersom många bilder är komprimerade. I en komprimerad bild beskrivs inte varje pixel för sig, utan flera snarlika pixlar beskrivs på en gång. På så vis kan många bilder ta mindre hårddiskutrymme än de annars skulle göra.
Olika filformat är olika bra på att komprimera bilder, men bilder i formatet jpeg eller jpg är ofta kraftigt komprimerade. Till att börja med: alla bilder går att trycka i alla storlekar.
Men eftersträvar man skarpa, professionella bilder där pixlarna inte syns så bör upplösningen för boktryck alltså ligga runt dpi. De första Mac-datorerna hade en skärmupplösning på 72 dpi: skärmen mätte 7,11 × 4,75 tum och kunde visa × pixlar. Idag ligger bildskärmarnas upplösning vanligtvis på omkring — dpi. När foton visas i naturlig storlek på datorns skärm är de alltså upp till 3 gånger så stora som de bör vara i en bok.
Följaktligen behöver de bli mindre i tryck än de ser ut på skärmen. Ett foto som är 30 × 15 cm i naturlig storlek på din skärm bör antagligen inte tryckas i större format än 20 × 10 cm. Med naturlig storlek menas här att en pixel i bildfilen motsvarar en bildpunkt på skärmen. Det kan ibland vara svårt att veta ifall man tittar på ett foto i naturlig storlek. En bilds mått i pixlar går i regel att få fram från datorns operativsystem.
I Windows högerklickar man på bilden och väljer »Egenskaper…«.