Hur stor del av föräldraledigheten tas ut av kvinnor
Ja, föräldrar har möjlighet att vara föräldralediga utan att ta ut föräldrapenning.
Jämställdhetsindex: Utvecklingen mot jämställd fördelning av föräldradagar går trögt
Det innebär att statistiken över hur män och kvinnor delar på föräldrapenningdagarna inte ger hela bilden av hur man delar på föräldraledigheten. Löneskillnader mellan män och kvinnor finns i de flesta länder, där timlönen generellt är lägre för kvinnor. Detta beskrivs av bland andra FN , USA:s regering och Europeiska kommissionen som uttryck för o jämställdhet och diskriminering. Det ojusterade lönegapet är den genomsnittliga totala löneskillnaden mellan män och kvinnor, och påverkas till stor del av att kvinnor och män ofta gör olika yrkes- och livsstilsval, får olika befattningar, [ 4 ] har olika utbildning och arbetstid och uppvisar olika personlighetsdrag och intressen.
Det ojusterade lönegapet förklaras till stor del av vertikal segregering , det vill säga av att färre kvinnor än män gör karriär inom sitt yrke. Det finns dock exempel på yrken som både fått bättre och sämre löneutveckling efter att andelen kvinnor i yrket har ökat. Detta trots att män oftare söker sig bort från yrken som har haft dålig löneutveckling. En stor andel kvinnor arbetar inom den relativt lågbetalda offentliga sektorn medan många män arbetar inom den mer välbetalda privata sektorn.
Andra viktiga faktorer är att kvinnor arbetar färre timmar, [ 14 ] oftare är sjukskrivna, [ 15 ] är hemma oftare för vård av sjukt barn, [ 16 ] arbetar mindre övertid, [ 14 ] och oftare hoppar av karriären. Dessa skillnader i livsstilsval bidrar till skillnader i mäns och kvinnors livslön, och i pensionsnivån senare i livet, och förorsakar att fler kvinnor än män riskerar att bli fattigpensionärer , särskilt i länder som Sverige [ 19 ] [ 20 ] där många äldre kvinnor lever i ensamhushåll, [ 21 ] och där insamlad allmän pension och i regel även tjänstepension utgör enskild egendom vid skilsmässa och bodelning.
Vad denna segregering beror på, och om skillnader i livsstils- och yrkesval enbart beror på kulturella faktorer eller också på biologiska skillnader, är föremål för debatt bland sociologer , ekonomer och biologer. Förbättrad barnomsorg och åtgärder för att fler kvinnor skall studera naturvetenskap och teknik har presenterats som åtgärder för förbättrad jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Lika lön för lika arbete ansågs vara en viktig fråga redan av ILO internationella arbetsorganisationen.
Det var dock inte förrän ILO kunde samla sig till likalönekonvention nummer som krävde lika lön för lika arbete åt män och kvinnor. Denna konvention bekräftades av Sverige år efter att LO och SAF kom överens om att rekommendera sina förbund att ta bort kvinnolönerna ur avtalen. Redan år försvann dock kvinnolönerna från statens områden; den då gällande jämställdhetslagen som rådde i Sverige hade förbud mot könsdiskriminering bland annat vad gäller löner.
Korrigerar man för yrke försvinner mellan 60 och 80 procent av det ojusterade lönegapet. Se nedan. Följande tabell visar skillnaden mellan mäns och kvinnors medianlöner i procent av männens median vid heltidsarbete, enligt OECD -statistik. Statistiken har inte justerats för skillnader i utbildning och yrke.
Kvinnorna tar ut mer än två tredjedelar av föräldraledigheten
Se eller redigera rådata. Vad gäller det justerade lönegapet löneskillnader för liknande arbete i USA fann U. S Bureau of Labor Statistics i början av talet att män och kvinnor som hade samma titel och samma typ och omfattning av ansvar uppbar samma ersättning. Denna metastudie drar slutsatsen att det ojusterade lönegapet inte bör användas som underlag för att rättfärdiga korrigerande åtgärder. Medlingsinstitutet , som ansvarar för Sveriges officiella lönestatistik, skriver i sin rapport från att både den ojusterade och justerade löneskillnaden har minskat under åren, främst till följd av minskad yrkessegregering och ändrad struktur på arbetsmarknaden, men även till följd av större löneökning till kvinnligt dominerade yrken i den centrala avtalsrörelsen.
I princip alla svenska undersökningar visar att män tjänar något mer i genomsnitt än kvinnor i samma yrke, men att det finns vissa yrken där kvinnor, i vissa åldersgrupper, tjänar mer än män. En studie av tarifflön inom transportsektorn visar att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner inom det området är mindre jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden. Medlingsinstitutet analyserar årligen löneskillnader mellan kvinnor och män är utifrån en uppdelning i ett bruttolönegap och ett nettolönegap.
I det senare fallet används olika metoder såsom standardvägning eller regressionsanalys, där faktorer såsom yrke, sektor, utbildning eller ålder vägs in. Bruttolönegapet mellan kvinnor och män har minskat över tid. Minskningen mellan åren och var 5,6 procent. Bruttolönegapet var år 10,7 procent medan nettolönegapet var 4,4 procent. Kvinnors lägre inkomster i arbetsför ålder kan förklaras med en rad faktorer. En faktor är att män har ett högre arbetskraftsdeltagande än kvinnor.
En annan faktor är att kvinnor är heltidsstuderande i större omfattning än män. Kvinnor utför även i högre utsträckning obetalt hemarbete. Särskilt stor är skillnaden i arbetskraftsdeltagande mellan kvinnor och män som är födda utanför Sverige och i synnerhet bland dem som är födda utanför Europa. En annan faktor som påverkar inkomster av anställning är sysselsättningsgraden. Skillnaderna i sysselsättningsgrad, dvs. Men det finns en ungefärlig skillnad på fem procent till kvinnors nackdel.
Arbetsmarknaden i Sverige liksom i omvärlden är starkt könssegregerad. Av sysselsatta kvinnor och män arbetar enbart cirka 15 procent inom yrken med jämn könsfördelning. Att de flesta kvinnor och män arbetar inom olika yrken och olika sektorer ger ytterligare förklaringar till lönegapet. Värdediskriminering är en term som beskriver detta förhållande. Förekomsten av värdediskriminering ligger även till grund för kravet på lika lön vid likvärdigt arbete.
Det faktum att löneskillnader därmed kan förklaras och att lönegapet därmed minskar innebär att skillnader i samhälleliga värderingar av kvinnodominerat och icke kvinnodominerat arbete kan framstå som en neutral faktor.