Kontaktdagar skolan
Kontaktdagar i skolan(doc, 39 KB) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kontaktdagar.
Återinförande av kontaktdagar i grundskolan
Skolaga definieras som en kroppslig bestraffning av elever i skolan, och även lärarens rätt till det. Tillämpningen av skolaga har varierat över tid, då olika regler och former om skolaga har existerat och förändrats med tiden. I den svenska folkskolan under talet användes skolagan flitigt, men med tiden och mot slutet av talet minskade det gradvis. Skolagan förbjöds i Sverige den 1 januari Trots detta var det fortfarande lagligt att utöva våld mot barn i hemmet ända fram till Från talet till talet fanns ingen fri skola för befolkningen, utan skolan var begränsad främst till ett fåtal barn.
Under denna tid var idén att aga för att disciplinera och utbilda elever en mycket mer omfattande tanke, där agan också ibland kunde vara mycket extrem. Ett exempel på detta var hur två personer i slutet av talet sattes i " skolhäktet " utan mat och vatten i ett halvt eller ett helt dygn, efter de hade på ett "okristet sätt kastat tärning nära en kyrka". Under denna tid var religionen väldigt viktig i skolan.
Skolan var en del av kyrkans organisation där lärarna var kunniga i religion, och den huvudsakliga uppgiften var att utbilda barnen till präster. Vid reformationen började skolan reformeras och förändras för att skilja sig mot den tidigare katolska kyrkan i landet, och därmed började långsamt närma sig en mer lagförd och institutionell organisation, med egna stadgar och regler. Med detta började disciplineringen i skolan skärpas vilket ledde till att kroppslig bestraffning blev praxis för utbildningen i nästan alla delar av undervisningen och började användas även till mindre överträdelser.
I skolordningen poängteras att läraren skulle vara självkontrollerad och använda tålamod och karaktärsstyrka som en buffert mot oöverlagd fysisk och verbal styrka. Det betonas även att om det är nödvändigt, kan slag med exempelvis ris göras, men det ska i sådana fall utföras på ett kontrollerat vis. Vid denna tid var alltså aga tillåtet, men skulle i sådana fall användas med stor försiktighet och aldrig som förstahandsalternativ.
För mindre grova överträdelser kunde eleven få muntliga varningar, men även inlåsning i skolhäktet, samt bli slagen med ris eller färla. Vid upprepade förbrytelser eller vid grova förbrytelser kunde eleven dock bli dömd till dödsstraff. I skolordningen från skrevs det om ekonomisk bestraffning om exempelvis läxor inte har gjorts och hur det är högst olämpligt, då skadan det kan göra är alltför stor. Samtidigt fastslog ordningen hur det dock var okej med att ta bort delar av sockenhjälpen som eleven fick.
Om en elev dock var duktig och sedlig kunde den även få belöning med hjälp av socken och kunde bli tilldelad den mest lukrativa socknen. Därför blev socknen en stor del av skolans belöning- och straffsystem. Mot slutet av talet finns det många källor som dokumenterar elever som gjort regelbrott och därför fått repressalier, där flera elever har fått inlåsning i skolhäktet som bestraffning. Skolhäktet betraktades ofta som ett hårdare straff jämfört med slag från exempelvis färla eller ris.
Under talet och upplysningen som följde förändrades synen på aga, där skolan fortfarande tyckte agan var en viktig del av barnets uppfostran, men användningen av den rationaliserades. Nu försökte skolan betona vikten av att bestraffningen skulle ske på rimliga grunder, där barnet också skulle förstå konsekvenserna av dens handling. På talet gjordes troligtvis de största förändringarna av disciplineringen av eleverna, där flera olika former av skolaga förbjöds, som exempelvis skolhäktet, skamstraff, och förlöjligande strategier.
Fysisk aga för lindrigare brott kunde ges av lärare till elever under gymnasienivå, men grövre brott skulle ges av rektor eller efter beslut från kollegiet. Äldre elever i gymnasiet kunde inte bli bestraffade med fysisk aga, men kunde bli straffade med förvisning av lektionen eller bli relegerade. De kunde också förlora sin chans till stipendium. I års skolordning stärktes också kontrollen utanför skolan, där kortspel och spel med tärning var förbjudet för eleverna, både offentligt och hemma.
I samma ordning lades även till ett ordningsbetyg för eleverna, vilket innebar att eleverna inte längre bara skulle bli betygsatta för de klassiska undervisningsområderna, utan nu även sitt beteende. År infördes den första folkskolestadgan i Sverige [ 16 ] , vilket betydde att skola och undervisning blev tillgängligt för alla. I Maria folkskola integrerades skolaga i undervisningen, där lärarna gjorde anteckningar om elevernas olika överträdelser och försummelser.
Eleverna kunde få en bricka med orden "Lat" eller "Oren", om de inte var tvättade, men kunde även bli agade med rotting eller ris. Vid sekelskiftet talet hade lärare rätt att aga barnen i folkskolan, men inte i läroverken. Under denna tid var det viktigt att läraren behövde anteckna när ett barn fick aga, och det behövdes vittnen under agan.
Kontaktdagar i förskola och skola
Abenius vid Gustav Vasa folkskola vid en barnaga år "Hugo Karlsson erhöll av mig den 29 januari aga med rotting för det han varit ohövlig och trotsig mot herr Thorelius under hans lektion i klassen dagen förut. Vittne: herr Thorelius. Utredningen väckte stor debatt, och stora motståndare var lärarsammanslutningar och skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen ville fortsätta utredningarna och genomföra fler, medan lärarkåren tyckte förbjudet var otänkbart.
Det fastställdes att agan inte skulle orsaka fysisk skada på barnen, även om inga specifika gränser angavs. Vidare fastslogs att aga inte fick användas i fall där barnets bristande förståelseförmåga eller fysiska svaghet var orsaken till beteendet som bestraffades.
Anledningen till motionen var, enligt henne, eftersom det var tillåtet med skolaga i folkskolan , samtidigt som det i de allmänna läroverken ej var tillåtet. Rönn Christiansson argumenterade då mot hur bara elever som har råd att gå på läroverken ej får bli agade, medan de som måste gå på folkskolan kan bli agade.