Tecken på nedsatt njurfunktion
Nedsatt njurfunktion leder alltså till rubbningar i vatten-, elektrolyt- och syra-bas-balans, ansamling av slaggämnen samt påverkad mineralomsättning, bildning av röda blodkroppar och blodtryckskontroll. Bedömning av njurfunktion görs bäst genom att mäta filtrationshastigheten i glomeruli (GFR). Sviktande njurfunktion kan uppkomma långsamt under flera års tid, eller plötsligt, på bara någon dag. Vid akut njursvikt kan symptomen vara mer påtagliga, men om den underliggande sjukdomsorsaken åtgärdas finns det ofta goda chanser för att njurfunktionen ska återställas.
Vid kronisk njursvikt har däremot njurvävnaden successivt gått förlorad och går inte att ersätta. Vid njursvikt förmår inte njurarna längre att sköta sina uppgifter i kroppen.
NJURDAGBOKEN
Njurarna har en stor överkapacitet, och symptom på sviktande njurfunktion uppträder inte förrän de har förlorat omkring hälften av sin kapacitet eller mer. En så stor påverkan på njurarna kan ske gradvis vid en kronisk njursjukdom, eller uppkomma akut till följd av exempelvis uttorkning, en stor blodförlust, svår infektion eller förgiftning. Vid kronisk njursvikt är besvären ofta smygande och diffusa.
Akut njursvikt kan däremot uppträda plötsligt, på någon dag eller några veckor. Njurarna styr många processer i kroppen, och alla dessa påverkas när njurarnas funktion är nedsatt:. Upprätthållande av kroppens vätskebalans , genom att öka eller minska mängden vatten som förs ut med urinen. Upprätthållande av kroppens pH-värde. Genom att utsöndra eller spara på vätejoner respektive bikarbonatjoner kan njurarna justera rubbningar i kroppens syra-basbalans.
Reglering av mineralbalansen , det vill säga nivåerna av natrium, kalium, fosfor, kalcium, magnesium och kloridjoner. Frisättning av hormonet erytropoietin EPO som behövs för bildandet av nya röda blodkroppar. Frisättning av hormonet renin, som höjer blodtrycket och ökar blodvolymen i kroppen. Till en början kan de delar av njuren som fortfarande fungerar ta över reningen av blodet, men efterhand sker en ansamling av slaggprodukter i kroppen så kallad uremi, eller urinförgiftning.
Slaggämnena utgörs av restprodukter från ämnesomsättningen och olika främmande ämnen, och de kan orsaka illamående och aptitlöshet. De ger även upphov till trötthet och klåda. När läkemedel inte lämnar kroppen lika snabbt som beräknat finns det dessutom risk för överdosering. En konsekvens av att njurarna blir sämre på att filtrera blodet är att vätska ansamlas i kroppen. Vätskan fördelar sig jämnt mellan blodbanan och kroppens vävnader.
Vid vissa tillstånd kan dessutom njurarna läcka protein till urinen, vilket medför att blodet blir tunnare. Ju tunnare blodet är, desto mer vätska läcker det från blodkärlen ut till vävnaderna. Vätskeansamlingen kallas med ett annat ord för ödem. Ödemet märks tydligast i fötterna och vaderna, men även i ögonlock och ansikte. Om kroppen har samlat på sig mycket vätska, drabbas lungorna av ödem, vilket gör att du blir andfådd, rosslig och kan få svårt att andas.
En annan konsekvens av njursvikt är att halten av mineralet kalium kan bli för hög i blodet. Kaliumnivån hålls normalt inom ett snävt intervall av njurarna, eftersom detta är nödvändigt för en normal hjärtfunktion. Om du har för lite eller för mycket kalium, kan hjärtrytmen bli allvarligt rubbad. När njurfunktionen sviktar sjunker kalciumnivån i blodet. D-vitamin, som ska se till att kroppen tar upp kalcium ur maten vi äter, behöver aktiveras i njuren för att fungera, och vid njursvikt sker inte den här aktiveringen.
Även detta leder till att kalciumnivån sjunker. Eftersom kalcium är nödvändigt för både muskelfunktion, nervfunktion och andra processer i kroppen, triggar den låga nivån en reaktion med syfte att höja kalciumhalten i blodet. Följden blir att skelettet urlakas för att få ut kalcium i blodbanan.
Njursvikt, hos vuxna – primär handläggning
Njurarna bildar hormonet erytropoietin, som behövs för att nya röda blodkroppar ska produceras, och vid njursvikt blir även erytropoietinfrisättningen påverkad. Det dröjer lite innan effekten av de sjunkande nivåerna av erytropoietin märks. Det är först när reserven av röda blodkroppar har tagit slut, och de röda blodkropparna som dör inte ersätts av nya, som blodbristen blir kännbar. En röd blodkropp har en livslängd på ungefär dagar.
När njurarna inte kan göra sig av med salter och vatten som de ska blir blodvolymen större. Det medför att även blodtrycket stiger.
Dessutom kan njursjukdom och njurskada leda till att njurarnas blodförsörjning försämras. Särskilda receptorer i njurarna uppfattar det försämrade blodflödet och reagerar då med att frisätta ett hormon, renin, som höjer blodtrycket och ökar blodvolymen. Akut njursvikt kallas numera för akut njurskada AKI, acute kidney injury. Njurskador kan bland annat orsakas av vissa infektioner, förgiftningar, läkemedelsreaktioner eller av att något blockerar utflödet av urin.