Lära sig norges fylken
Artiklar i kategorin "Norges fylken". Följande 2 sidor (av totalt 2) finns i denna kategori. Norges fylken. Denna artikel är en del i serien om: Politik i Norge. Norges fylken nordsamiska : fylka ; sydsamiska : fylhke ; lulesamiska : fylkka ; kvänska : fylkki är sedan de norska förvaltningsområden, fylken, som motsvaras av län i Sverige. Ett fylke är en regional administrativ enhet förvaltningsenhet och indelas i kommuner. Från och med finns det 15 fylken i Norge.
Under åren — fanns det 11 fylken, dessförinnan fanns det 19 fylken. Jan Mayen , Svalbard , Bouvetön , Peter I:s ö och Drottning Mauds land har en särställning och ingår inte i något fylke och har inte kommuner. De styrs i princip endast av staten. Alltsedan Norge enades i ett enda kungarike har det funnits geografiska indelningar med egna lagstiftande församlingar. Mellan och talen var ledet uppdelat i fyra lagting , som i sin tur med vissa undantag var indelade i fylken, men många områden — däribland Jamtaland , Herjedalen , Lofoten , Finnmark och Färöarna — ingick varken i ting eller fylken.
Från slutet av talet delades Norge in i syssel , vilket från talet då Norge var i union med Danmark följdes av en indelning i ett mindre antal len. År döptes de nio länen om till amt , vilka slogs ihop till fyra stiftsamt , som åter delades upp i totalt 17 amt. Från fanns fyra stiftsamt, indelade i mindre amt och län. Från namnändrades både större och mindre amt till ett tal fylken norska: fylker.
En fylkeskommune är en offentlig, folkstyrd myndighet som tillvaratar enskilda offentliga förvaltnings- och tjänsteproducerande uppgifter i ett fylke. Varje fylke med undantag för Oslo utgör en fylkeskommun kommunlagens tredje paragraf. Huruvida Oslo enligt lagen ska anses som en kommun, en fylkeskommun eller bådadera avgörs från fall till fall. Fylkestinget väljs direkt av fylkets invånare vid kommun- och fylkestingsval.
Direktval till fylkestinget beslutades av Stortinget och hölls första gången Val hålls vart fjärde år och nästa val hålls Fylkesrådman är den översta administrativa ledaren av en fylkeskommun. Fylkesordföranden är den valde ledaren av fylkestinget.
Statsforvalter är en statlig ämbetsman som finns i varje fylke och som utses av regeringen och som leder en statlig myndighet kallad Statsforvalteren. Statsforvalterens uppgifter innefattar bland annat följande [ 1 ] [ 2 ] :. Statsforvalteren har också möjlighet att ta initiativ till utveckling och verkställande av nya förslag, vilket delvis ger statsforvalteren en politisk roll.
Elevkanalen
Statsforvalteren kallades tidigare fylkesmannen, men fick ett nytt könsneutralt namn från 1 januari Stortinget beslöt den 14 juni att tre av de fylken som skapades ska upplösas och ersättas med de fylken som fanns före sammanslagningen. Ett undantag finns vad gäller fylkestillhörighet, Jevnakers och Lunners kommuner kommer att tillhöra Akershus fylke trots att de innan sammanslagningen tillhörde Oppland fylke. I och med detta har Norge femton fylken.
Stortinget beslutade den 8 juni att följande sammanslagningar ska ske av fylken till större enheter, vilket började gälla den 1 januari [ 4 ]. Den 1 januari gick Bergen fylke 13 upp i Hordaland fylke Den 1 januari slogs Sør-Trøndelag fylke 16 samman med Nord-Trøndelag fylke 17 för att tillsammans bilda Trøndelag fylke Innehåll flytta till sidofältet dölj. Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik.
Verktyg Verktyg.
lära sig norges fylken1
På andra projekt. Commons Wikidata-objekt. För andra betydelser, se Fylke olika betydelser. Kung Harald V Kronprins Haakon. Fylken Kommuner Sametinget. Utrikespolitik Relationer med EU Diplomatiska beskickningar. Historiska indelningar [ redigera redigera wikitext ]. Fylkeskommunen [ redigera redigera wikitext ]. Statsforvalteren [ redigera redigera wikitext ]. Norges fylken från och med [ redigera redigera wikitext ].