Barn med föräldrar som har sämre ekonomi
Enligt organisationen har det skett en förändring sedan hösten – barn oroar sig allt mer för el- och matpriser och märker av vuxnas bråk om ekonomi. – Det ansvar barn tar sticker ut. Att leva i en familj som har det dåligt ställt påverkar ofta barnets hela vardag. Barnet löper till exempel större risk att bli mobbad och att få sämre resultat i skolan. De här barnen har ofta inte heller samma möjligheter till en meningsfull fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi.
Barnen begränsas av exempelvis avgifter för bussbiljetter, dyr utrustning och höga avgifter för fritidsaktiviteter. De kan inte följa med sina vänner på biobesök eller en fika och hamnar lätt utanför gemenskapen. Barn påverkas också av föräldrarnas oro för ekonomin och den osäkerhet som det innebär att leva utan marginaler. Ladda ner presentationen här. En ny barnfattigdomsrapport framtagen av Professor Tapio Salonen är på gång.
Den kommer att publiceras under hösten. Vi har inte bestämt exakt när ännu. Arbetssituationen för socialsekreterare och bristen på kvalificerade handläggare inom bland annat det ekonomiska biståndet är såklart inte bra för någon.
Familjeekonomi och barns hälsa
Det finns både forskning och kartläggningar gjorda av fackförbund som visar att många socialsekreterare upplever sin arbetssituation som ohållbar. Det kan i sin tur leda till hög personalomsättning och sjukskrivningar. Detta påverkar i sin tur de familjer som behöver stöd och hjälp. Sen är det kanske inte just handläggare inom försörjningsstödet som har i uppdrag att arbeta förebyggande och stöttande. Här har socialsekreterare som arbetar som fältassistenter och inom enheter för barn- och ungdom en större uppgift.
Frågor kring dåliga skolresultat och utanförskap tangerar med bredare samhällsfrågor där socialtjänsten endast är en del av en större helhet. Att man idag i en utsatt livssituation, ensamkommande, från den ena dagen till den andra blir vuxen 18 år och då blir av med både sitt hem och sitt sociala nätverk och flyttas kanske 80 mil bort. Vad gör Rädda Barnen i denna fråga? Ungdomar som fyller 18 år eller som blir uppskrivna i ålder under asylprocessen ska enligt systemet flyttas till Migrationsverkets boenden.
Dessa boenden ligger sällan i närheten av där ungdomarna bor, vilket innebär att de tvingas avbryta sin skolgång och bryta upp från sitt sociala nätverk. De flesta av dessa ungdomar har väntat mycket länge på ett besked om uppehållstillstånd, ofta mer än 2 år. De mår psykisk dåligt och har stort behov av det nätverk de byggt upp för att klara den psykiska press det innebär att gå och vänta på det avslag som allt som oftast är resultatet av deras ansökan om de hunnit fylla 18 under processen.
I nuläget arbetar Rädda Barnen brett med aktivt påverkansarbete på kommunal nivå i många kommuner för att förmå dem att låta ungdomarna stanna kvar under hela sin process. Kommunerna har också fått extra medel från staten för att ungdomarna ska få stanna.
Lär dina barn om pengar och ekonomi
Dock har man inte ändrat i reglerna som säger att om man bor kvar i kommunen så räknas man som att man bor i eget boende EBO och ungdomarna får därmed inte rätt till kommunplacering enligt bosättningslagen vid ett eventuellt uppehållstillstånd utan ansvaret hänvisas till kommunen de befinner sig i. I nuläget är det också många som fått avslag, men som hoppas på att den nya gymnasielagen ska ge dem rätt att avsluta sin utbildning här.
Många av Rädda Barnens lokalföreningar arbetar hårt för att få fram frivilliga fadderhem till dessa ungdomar, i vissa kommuner har vi också samarbeten med kommunen eller folkhögskolor om boendeplatser på tex tidigare HVB-hem eller på skolorna. Vi stöttar både familjerna och ungdomarna och kommer under sommaren att utöka detta arbete kraftigt. Våra föreningar arbetar i princip alltid tillsammans med andra föreningar lokalt och vi har också ett nära samarbete på nationell nivå mellan Röda Korset, Svenska Kyrkan och Stadsmissionen vad gäller utbildningsinsatser, utbyte av stödmaterial, praktiska erfarenheter med mera.
Vi utbildar också personal inom skola, boenden och andra funktioner som möter barn och unga i Traumamedveten omsorg , som ger kunskap i bemötande. I Malmö har RB tillsammans med flera andra en mötesplats för bland annat den här målgruppen likaså i Stockholm där vi tillsammans med andra organisationer driver arbetet kring Baba. Vi erbjuder stöd per telefon genom vår Stödlinje och gratis juridisk rådgivning genom vårt medlemskap i Rådgivningsbyrån för asylsökande.
Vi arbetar med en app, som heter Miniila, den finns i appstore, men har inte börjat spridas till ungdomar än då den fortfarande behöver fyllas med mer information och har lite tekniska uppdateringar kvar. Den riktar sig till ungdomar på flykt genom Europa och är ett samarbete med Missing Children Europe. Vi kommer också snart att släppa ett material som kommer att bli kommunanpassat och kan användas för att informera barn och ungdomar om vart man kan vända sig om man gått under jorden och behöver stöd eller information.
Det är ett material som är framtaget i syfte att förhindra att barn och unga försvinner och att uppmuntra de som har försvunnit av olika anledningar att ta kontakt med myndigheter igen. Vad ser rädda barnen för lösningar till att hjälpa barn i ekonomisk utsatthet? Vi vill att både regering och kommuner tar ett helhetsgrepp på barnfattigdomsproblematiken. Det innebär att man först kartlägger och analyserar hur barnfattigdomen ser ut i landet eller i kommunen.
Då är det viktigt att hänsyn tas till barns egna upplevelser av att växa upp i en ekonomiskt utsatt situation.
Därefter bör man samla alla åtgärder som krävs för att minska barnfattigdomen. Det gäller insatser på lång sikt som rör arbetsmarknadspolitik, integration, socialförsäkringar och den ekonomiska familjepolitiken. Men det handlar också om mer direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för barn just nu, framförallt på kommunal nivå. Det kan vara förbud mot avgifter i skolan och kommunala musikskolan, förebyggande av vräkningar av barn, fritidsgårdar och fritidssysselsättningar, barnperspektiv i försörjningsstöd med mera.