Mår dåligt över mina betyg
Vetenskaplig grund kallas det. Det behöver inte betyda att vi överger vare sig betyg, krav eller ansvarsutkrävande, de kan ha ett syfte att spela i skolan (exempelvis betyg som information till föräldrar, eller som grund för urval), men vi kan inte låtsas som att de har effekter på skolans kvalitet som de att döma av all tillgänglig. Valet närmar sig och frågor om betyg och uppföljning av elevers kunskaper är som brukligt en viktig del av de skolpolitiska program som läggs fram.
Ett antagande som ligger bakom betygens centrala roll är att de kan fungera som verktyg för att öka kvalitet och måluppfyllelse i ett skolsystem. Men vad vet vi egentligen om betygens effekter på undervisningen? På vilka grunder är det rimligt att anta att betyg förbättrar kvaliteten på arbetet i skolan och ökar chanserna att elever når målen? Vad säger forskningen? Med anledning av att det utförts flera litteraturöversikter på området betyg och summativa bedömningar, varav ett par systematiska, så föll mitt val på att inte göra ytterligare en sådan översikt utan istället ta utgångspunkt i ett urval av dessa översikter i syfte att såväl fördjupa som problematisera de argument som framförs för och emot betyg i avsnitt 2.
Vad talar för och emot betyg?
Jag har även undersökt betygens roll för tidig uppföljning och hur tydliga kunskapskrav fungerar i syfte att öka måluppfyllelse, men de kommer jag presentera vid senare tillfälle. I detta avsnitt listas samtliga studier som varit centrala i litteraturöversikten jämte argument för de urval som gjorts. Den kanske mest omfattande och därtill mest systematiska litteraturöversikt som gjorts på området är gjord av Harlen och Deakin Crick Den är en självklar utgångspunkt, inte minst för att den även innehåller jämförelser med flera av de tidigare forskningsöversikterna på området.
Även den har använt sig av systematiska strategier, men inskränker sig enbart till forskning som publicerats , dvs. Tillsammans bildar dessa en heltäckande systematisk översikt över den forskning som gjorts inom engelskspråkig litteratur.
Barn som är stressad för betygen? Så hjälper du som förälder
Även i Lundahl et al. Så till en annan typ av studier som granskats i denna litteraturöversikt, de som tydligt argumenterar för att tidiga betyg är bra. För svensk del brukar det i betygsdebatten framför allt hänvisas till:. En mer djupgående analys av Sjögrens rapport ingår visserligen i Lundahl et al. Inte minst spelar den en viktig roll för att understödja argumenten och förslagen i den promemoria som publicerades där tidiga betyg och tester föreslogs:.
När det gäller båda dessa rapporter har jag gjort en mer djupgående analys av den evidens och de argument som förs fram i dessa, bland annat genom att även gå tillbaka till de forskningsstudier som de båda rapporterna stödjer sina argument på. För att kunna bidra till fördjupad diskussion kring betygens motiverande effekter har jag valt att komplettera med några nyare studier på området som inte täcks av forskningsöversikterna.
Två av dessa studier är:. Den förra är skriven av en av de ledande betygsforskarna internationellt sett och innehåller en kortare översikt av inriktningar inom betygsforskningen. Den senare ligger inom det tidsspann som täcktes av Lundahl et al. För att ytterligare belysa betygens effekter förs en teoretiskt förankrad diskussion kring detta. Utöver dessa har jag valt att ta med följande två texter som sammanfattar mycket av de senaste insikterna på det teoretiska området:.
Enligt Lundahl et al. Betyg […] en summering och sammanfattning av elevens lärande vid en viss tidpunkt.
Ofta sker en summering i slutet av terminen eller i slutet av en kurs på gymnasiet. En summativ bedömning kan även innebära att kortare delmoment av en kurs summeras till exempel genom prov och att resultaten från ett antal prov senare ligger till grund för ett betyg. Summativ bedömning är alltså det mer generella fenomenet till vilket betyg hör. Svenska betyg kan exempelvis avgöra om en elev kommer in på en gymnasie- eller högskoleutbildning eller ej.
Inte alla summativa bedömningar är high-stakes, vilket är viktigt att beakta när man gör en forskningsöversikt på summativa bedömningar. Hur betydelsefulla betyg är i ett utbildningssystem har givetvis konsekvenser för hur elever påverkas av betyg. Andra viktiga nyanser att beakta är att betyg ofta sätts på grundval av en mängd information som en lärare samlat in under en längre tid om en elevs prestationer inom det kunskapsområde som ska betygssättas.
En elev kan ha dåliga dagar utan att det behöver påverka betyget nämnvärt. Detta till skillnad från exempelvis ett högskoleprov där en dålig dag för en elev kan ödelägga chanserna till bra resultat och därmed chanserna att komma in på den utbildning hen önskar. Det är rimligt att anta att ett prov som bara utgör ett av flera prov som en elev gör för att få ett betyg, påverkar eleven på ett annat sätt än ett prov där allt står på spel just med detta enda prov.
På samma sätt är det rimligt att anta att alla betyg en elev får under sin skolgång inte påverkar eleven på samma sätt. Att få betyg för första gången är troligtvis omgärdat av andra förväntningar och annan oro än att få betyg för femte gången, likaså är avgångsbetyget av en annan art än betyg som ges som avstämningar under en längre utbildning. Elevens eller studentens ålder påverkar rimligen också de effekter betyg har liksom andra kulturella och kontextuella faktorer.
De distinktioner som beskrivs ovan är viktiga att beakta när forskningsöversikter på summativa bedömningar tolkas i syfte att säga något om svenska förhållanden och svenska betyg. Det kan även finnas andra viktiga överväganden att göra för att rätt kunna uttolka hur svenska betyg kan påverka svenska elever. Mycket av den forskning som finns om bedömning bygger på betygssystem som är normrelaterade snarare än kriterierelaterade som i Sverige.
Detta hindrar dock inte att en mängd viktiga slutsatser kan dras på grundval av den forskning som gjorts se även Brookhart, , s. Sedan millennieskiftet har, som tidigare nämnts, två större systematiska litteraturöversikter gjorts som berör frågan om betyg och summativa bedömningar: Harlen, Deakin och Crick och Lundahl et al.